En försvarlig del av vår julskinka konsumeras på lill-julafton. Traditionen kommer från Håkans familj och vi har fortsatt med detta. Den stora skinkan ugnsbakas på rätt så låg temperatur, i timmar, insvept i aluminiumfolie. Under tiden görs de sista förberedelserna. Julens gäster anländer under eftermiddagen (strängt förmanade att ha ätit lunch på vägen och inte komma hungriga). Vi dricker kaffe, äter julens kakor och tar ett glas sherry. Då har julen börjat.
I huset börjar doften av skinka att leta sig runt. Barnen är ofta iväg och handlar nån sista julklapp eller träffar vänner. Håkan gör ett av alla sina sista ärenden som han skickas på. Alla blommor är på plats, dukarna är strukna och alla stakar är fyllda av nya stearinljus. Alla julklappar är inslagna. Granen står så grön och grann i stugan.
Så småningom har termometern i skinkat letat sig upp på rätt nivå och det närmar sig. Bordet dukas i rött. Skinkspadet tas om hand ur folien och pimpas upp lite. Skinkan senapsgriljeras. Sedan doppar vi (en del av oss) i grytan, äter varm skinka, rödkål, senap, vörtbröd och kavring med mängder av cheddarost. Vi tar en julsnaps och sköljer ner med öl eller julmust. Vi sjunger lite också!
När man kommit så här långt känns det inte som om julens måsten är så viktiga. Allt ordnar sig. Alla listor som jag skrivit med planering, inköp, tider och julrätter ligger glömda någonstans - knappt gluttade på. Vitsen med mina listor är inte att jag skall följa dem minutiöst, de skall bara inspirera mig att komma i julstämning och reducera min stress - och det lyckas varje år.
Du glömmer väl inte att ha lite grönsaker på julbordet? Annars blir det för tungt och man får blanda Samarin hela tiden :-)
Jag kommer bland annat att ha en sallad som innehåller: Salladssorter, päron, engelsk lagrad cheddar, tranbär och blandade rostade nötter och frön. På det en vinägrett som julas upp med lite flytande honung och fransk senap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar